http://brommatillburundi.blogspot.com/

Trädgårdsspecial

Nu börjar det gro i trädgårdslandet! Jag har nu sått i större delen av det cirka 25 kvadratmeter stora trädgårdslandet, och det allra mesta har börjat gro! Trädgårdslandet är en cirkel och jag har sått de olika segmenten vid olika tidpunkt, enligt ett komplicerat system som vore omöjligt att hålla reda på utan ett noggrant schema.

Mitt i cirkeln sitter ananasen, den ser ut som om den börjar tvina bort men kanske kommer det något slags rötter därunder? Bakom ser man sockerärter, blomkål och squash, och i vänster framkant någon enstaka förskrämd vårlök.

Det är ganska mycket jobb med odlandet, eftersom det var helt obrukat innan. Rycka ogräs, gräva om och så utan några hjälpmedel förutom en trasig tegelpanna och en skruvmejsel.

Det ni, trädgårdsonsdag!

 

Idag sådde jag rödkål, men i såfåran (det heter så!) hittade jag krypen nedan och jag misstänker att de är spekulanter på eventuella grödor som kommer upp.

 

 

 

 



Lördag i Bujumbura

I början av veckan fick vi äntligen kartongerna från Sverige. Efter att de stått i tullen i över fem veckor, till vår stora förtret - och till höga kostnader eftersom blöjorna och mjölkersättningen kostar minst dubbelt så mycket här som hemma - fick vi dem alltså äntligen, efter påtryckning från självaste tyska ambassaden! 2000 kr i lagringsavgift hade flygplatsen ändå inga problem med att ta ut. Tyvärr har Lilian helt vuxit ifrån sin vipp-stol som vi (jag) saknade väldigt, å andra sidan har hon idag för första gången krupit och vem vill sitta och gunga i en stol när man kan pila från rum till rum på snabba knän?

Igår hämtade vi ut våra köksstolar på Bujumburas största möbelmarknad, det närmaste man kommer ett IKEA i den här delen av Afrika...Jag blev tvungen att googla nu och ser att hela kontinenten är IKEA-fri, men nu på tisdag öppnar den första butiken i Kairo, i Marocco kommer det en "snart" och i Sydafrika går diskussionerna vilda om huruvida det vore bra eller ej.

Möbelmarknad i Bujumbura

Tänk om IKEA ställde upp med så här mycket personal kring ett köp av köksstolar en lördag eftermiddag

Vid sidan av möbler säljs även allt möjligt annat på marknaden...

 

 

...och den som känner sig hugad kan få en ny frisyr på Umoja Super Saloon... 

 

Stolarna levererades sedan per cykel, i ösregnet. Inte utan blessyrer men ändå imponerande att frakta sex stolar på en gammal stålcykel.

 

 

Lilian kröp som sagt för första gången imorse, och i veckan har hon sovit hela natten hela fyra gånger i sträck (antagligen i förberedelse för den stora krypuppvisningen i morse).  

 

Det är lika bra att smaka på allt så vet man sen. Det här kanske är nåt gott?

 

Naej...

 





En utflykt till bergen

I lördags regnade det så kraftigt här att alla sockerärterna som jag sått kom upp ur marken igen i ursprunglig form, men på söndagen var det vackert nog att göra en utflykt till bergen. Vi hade tänkt besöka teodlingarna på väg till Gitega, men vi hittade inte riktigt rätt.

I Burundi finns inte många ytor som inte är uppodlade

I ett hus vid skogens slut...

 

Alla vi träffade på var fascinerade och imponerade av Lilians vithet och hennes bleka hår (och av det faktum att det var Stephan som bar henne). Gamla damer skrattade så de vek sig dubbla och tackade för titten. 



 

Efter utflykten stannade vi på en pizzeria, där servitrisen glatt tog hand om Lilian. Till vårt intresse tog hon ingen som helst notis om att hon lämnade oss och tittade inte ens åt oss en enda gång fast hon var i andra änden av restaurangen.

Den här bilden av det otacksamma barnet är taget med zoom.

 

Utan zoom.Om vi varit lika obekymrade om Lilians existens som hon om vår hade hon varit på god väg att bli pizzabagare nu.

 

Dagen efter skyfallet grodde sockerärterna trots sina eskapader på markytan, och har nu vuxit ett par centimeter.



Insekter som börjar på K.

Sent förra veckan gjorde vi en obehaglig upptäckt sent en kväll ("sent en kväll" kan översättas till cirka klockan 20, bortom vilket klockslag jag sällan påträffas vaken) - en insekt vars namn börjar på K. ilade på kvicka, svagt rasslande ben över köksgolvet. Dagen efter instruerades R., han som jobbar med allt från matlagning till insektsutdrivning, att leta efter den kvicke och hans kumpaner. Han hittade sammanlagt två, vilka utan vidare togs ut i trädgården för avrättning. "En stor och en liten var det" sa han med något sorgsen blick. "Tout petit, comme un enfant" (som ett barn).

Kompenserar för detta gör vi med ett par vyer över Bujumbura från bergen, vid vars fot vi bor.

Enighet, arbete, framsteg, eller i alla fall snarlikt

 Bougainevilla växer på varje mur i Bujumbura, i många nyanser av rosa och vinrött.

Statistik-special

En titt i FN:s "country profiles" säger en hel del om hur långt det är mellan Sverige och Burundi, mer än bara geografiskt.

Exempelvis är den förväntade livslängden i Sverige hela 30 år längre än i Burundi. 30 år!

Runt 5% av befolkningen i Burundi har klarat 60-strecket mot 25% i Sverige. Medan 2,5 av 1000 nyfödda i Sverige måste räkna med att inte se sin 5-årsdag är siffran i Burundi cirka 100. De få städerna i Burundi lockar bara cirka 11% av befolkningen, vilket gör det till det land i världen med minst urban befolkning (stora mertalet av återstående 89% lever som självförsörjande bönder); i Sverige är motsvarande siffra cirka 85%. Befolkningen i Burundi ökar med 1,9% varje år (0,6% i Sverige), samtidigt som livsmedelsproduktionen minskar varje år på grund av erosion. BNP i Sverige över 57 000 dollar vilket ger oss en plats mellan cirka 14 och 16 bland världens 180-190 länder, beroende på vems lista man läser (World Bank, IMF eller CIA). Burundi hamnar på andra, tredje respektive fjärde plats - från slutet! - på samma listor. Alla är dock överens om att lägga Demokratiska Republiken Kongo på sista plats. BNP per capita är 200 gånger högre i Sverige. 1,1 av 100 burunder betecknas som internetanvändare mot 91 av 100 i Sverige. Mycket mer spännande kan man läsa på http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Burundi

Vad gäller korruption ligger Sverige på en hyfsad fjärdeplats (vi slår i alla fall Norge som ligger delad sjua) med Burundi på plats 165, allt enligt cpi.transparency.org. Kan det vara därför som mina kartonger, som flögs från Sverige för fem veckor sedan fortfarande sitter i burundiska tullen och väntar på en underskrift...?

Lilian bryr sig inte om sådana siffror så länge hon får sin gröt.

Jag öppnar munnen om ni lovar att någon borstar kalufsen på mig sen.

Afrikanska ljud

På Mars Avenue är det populärt att hålla sig med höns, och varje natt hör man tuppar gala i omgivningen. De börjar någon gång vid tre, vilket är cirka två timmar före gryningen - kanske är det granntuppen Napoleon som försöker väcka sina trupper.  Vid fyra är dagens första böneutrop från moskén, som ligger i Quartier Asiatique mitt i stan - därefter drunknar dagens övriga böneutrop i alla andra ljud. Klockan sex är det Lilian som vaknar och därefter är dagen igång (ingen hänsyn till helg, givetvis).  Halv sju tar motsvarigheten till Friskis&Svettis sitt jympapass i Jardin Publique, till någon sorts hysterisk upptempo-irländsk melodi med flöjtar och trummor (samma varje morgon och varje kväll).

Under dagen är trädgården full av fågelljud, av vilka jag bara kan identifiera duvan, och av grannens radio som ständigt är inställd på samma kanal, en kanal som ett par gånger i timman spelar samma (så sakteliga irriterande) lilla jingel. När Friskis&Svettis avslutat sitt kvällspass, och när Lilians skrin har tystnat för kvällen, sänker sig lugnet över utmattade öron - endast syrsor (cikador? gräshoppor?) gnider sina ben i kvällskonsert, och kvällsfåglarna tar över. Tydligen har vi tornuggla i trädgården (afrikansk barn owl) - den låter inte som en uggla alls, men den hedrar oss i alla fall med sin närvaro.

Dessutom har vi ett spöke i huset, som tack och lov sover nästan hela nätterna.

En vålnad bakom gardinen

 Ni blev väl inte rädda...?

 

Eftersom det är regnperiod nu, som varar fram till i maj, är det dags att så i grönsakslandet. Hittills har jag sått (under Lilians otåliga överinseende) broccoli, vårlök, sallad och sockerärter. Och jag har planterat en ananas! Det går till så att man skär av den gröna blasten på ananasen och stoppar ner den i jorden, och sedan väntar man. Vi får se, jag är skeptisk.

Prydliga rader sockerärter i palmernas skugga.